Kamera & Skandinavienturné

Så har man äntligen en kamera igen. En enkel liten sak vid namn Selma… ehh… Nikon D40 var det ja.
En stilig liten typ som jag hittade billigt på Oxford Street. Nu ska förstås erkännas att jag nog kunnat få den billigare i Brixton om jag snackat med killen som ville sälja en DVD-spelare till mig för inte så länge sen, men som laglydig svensk använde jag istället “internettet” för att jämföra priser från olika ställen, och hittade då Jessops-affären runt hörnet från Tottenham Court Road tunnelbanestation, som ju ligger på Northern Line, precis som min närmsta station

Jag tror för övrigt försäljaren var väldigt glad för mitt besök, då han fick berätta om kameran och jag fortsatte fråga efter mer – och dessutom lyckades han få några förbättringar till mig, som till exempel ett bättre lins-filter (korrekt svenska?) som är bättre än det som brukar komma med paketet jag skaffade. Det var förstås samtidigt skönt att man läst på under ett par månader, så man visste vad han snackade om. När en sån kille kommer igång med tekniska detaljer märker man att tiden står stilla och att han kan fortsätta hur länge som helst. Det var för övrigt billigare och med fler tillbehör än jag råkade se i en svensk annons, även innan en rabatt (£30) man kan få om man skickar en kopia av kvittot till Nikon.

Det blir dock inte mer shoppande denna månaden, förutom kanske blåbärsoppa (brodern frågade efter det, och tycker det låter som en glimrande idé även jag) och kanske lite svensk mat (köttbullar är smått lockande, men inom det området finns ju en mästerkock nära till hands vid besök i Sverige) då jag besöker Skandinavien i helgen.

Nu är det bara tre timmar kvar till jag kan ta ut batteriet ur laddaren – synd bara att man redan måste sova vid den tiden med tanke på morgondagens flygresa. Man vill ju dessutom vara pigg för att ta foto av brorsdottern. Antagligen har lilla A lärt sig både krypa och gå sedan senast, samt givetvis blivit bättre än alla andra på att använda datorn och spela fotboll. They grow up soooo fast

På måndag blir det ny opera med brodern – han har åter fått tag på biljetter som vi kan använda. Namnet på sopranen lät sydost-asiatiskt (Ji-Min Park), vilket jag inte förknippar med Opera. Det ska bli intressant – är han ens hälften så bra som den sydafrikanska tjejen senast blir det nog en kul upplevelse igen..